HEM

AKTUELLT

KARTA

KONTAKTA

FAKTA

EKONOMI

HISTORIA

LÄNKAR

HISTORIA

Kvarteret Kejsarkronan » 

Lindhagensplanen

Kvarteret Kejsarkronan tillkom genom den s.k. Lindhagensplanen som utformades på 1870-talet genom justitierådet och kommunalpolitikern Albert Lindhagen. Förebilden var Haussmanplanerna i Paris under Napoleon III:s tid, men också Berlins stenstad från ungefär samma tid med stora djupa kvarter, där bättre folk bodde längs gatorna och enklare folk på de mörka gårdarna i kvarterens mitt.

 

Första planen fastställdes 1880, men reviderades 1887. Ett stort och djupt kvarter, där ett äldre hus från 1864 på Karlbergsvägen 14 mot Odenplan fick ligga kvar ombyggt 1883. Det märks att detta hus har en äldre historia då marknivån är en annan och bottenvåningens butiker måste nås via små trappor. Strax efter det att planen fastställdes började man bygga Karlbergsvägen 10 och 12 (färdiga 1883) samt Norrtullsgatan 25 (färdigt 1887).

 

Kvarteret delades

Kritik mot de djupa kvarteren ledde 1905 till en uppdelning av den inre delen av kvarteret och två nya kvarter och två nya gator tillkom: Vidargatan och Heimdalsgatan. Den som låg bakom uppdelningen var antagligen just arkitekten till vårt hus, Per Olof Hallman, som sedan 1894 var biträdande stadsarkitekt under stadsarkitekten Kaspar Salin, från 1913 vice stadsarkitekt. Han var en av de hårdaste kritikerna till den gamla stela stenstaden, en rutnätsstad med långa enformiga gator och stora tunga kvarter som i Berlin.

 

Kreativa lösningar

Problemet var att utnyttja den återstående delen av kvarteret (som inte kunde delas eftersom husen vid Karlbergsvägen redan var byggda) så att man kunde få rymliga och högklassiga bostäder utan dystra gårdshus.

 

Hallmans nästan jämnåriga kollegor arkitekterna Hagström och Ekman, Stockholms vid denna tid ledande bostadsarkitekter och förnyare, klarade problemet på Upplandsgatan 54 (se bilden) genom att låta godsidan av lägenheterna vetta mot en mycket stilig planterad gård medan gatufasaden var enkelt slät. Hagström och Ekman ritade också Norrtullsgatan 21 och 23.

 

 

Kejsarkronan 13

Av något skäl tog sig Hallman an vår del av kvarteret och utformade det något annorlunda, men med samma inställning till bostadsplanerna som Hagström och Ekman med varierande planlösningar och högklassiga detaljutföranden samt en grön gård. Uppdragsgivaren var grosshandlare och hette Erik Ohlson och byggmästaren hette Lars Pettersson.

 

Arkitekt Per Olof Hallman » 

Vårt hus byggdes 1905-1906 och är jämnårigt med de flesta grannhusen. Arkitekt var P. O. Hallman, annars mest känd för de sinnrika stadsplaner som på 1920-talet möjliggjorde bebyggande av stadens bergknallar, t.ex. Rödabergsområdet. 

 

Per Olof Hallman var född 1869, tjugo yngre än Strindberg, och alltså 25 år då han började som tjänsteman på byggnadsnämnden. Vid 29 års ålder blev han docent vid Tekniska Högskolan och lärare i stadsanläggningslära, en tjänst som han uppehöll till sin pensionering 1934. På så vis blev han lärare till alla senare planarkitekter före andra världskriget. Hallman avled 1941.

 

Det var många som vid 1800-talet slut reagerade mot den stela stenstaden, som inte var anpassad för människor att växa upp i och som bortsett från några paradplatser inte gav någon konstnärlig stimulans eller hemkänsla. År 1889 utgav österrikaren Camillo Sitte boken "Der Städtebau nach seinen kiinstlerischen Grundsätzen". Hallman läste Sittes bok så fort den kom ut och höll 1895 ett uppmärksammat föredrag på Teknologföreningen, vilket sannolikt var ett av skälet att han anställdes som den förste svenske läraren i stadsplanering.

 

Hallman fick verkligen ett snabbt genomslag som stadsplanerare i Sverige. Utöver sitt arbete som hyllad stadsplanerare ritade Hallman endast 12 hus. Alla finns i Stockholm och ett av dem omfattar ett helt kvarter intill Nürnbergerbryggeriet på Söder, vilket precis som Kejsarkronan 13 blev färdigt 1906. De första husen han ritade var också på Söder år 1903, belägna i hörnet av Folkungagatan och Nygatan. På Skånegatan 20 ritade han också ungefär samtidigt ett hus på en stor tomt som ägdes av hans chef stadsarkitekten Kaspar Salin, stadsarkitekt under perioden 1898-1916. I det nybildade grannkvarteret till Kejsarkronan, Trumpetaren, ritade han 1906 även Frejgatan 75 åt en byggmästare Ljungberg.

 

År 1909 inrättades en tjänst åt honom som sakkunnig ledamot i Stockholms stadsplanekommission, som år 1922 omvandlades till en tjänst som stadsplanedirektör, den första i Sverige. Han upprätthöll tjänsten till 1927, då han efterträddes av sin elev Liljeberg. Hallman hade under sin tid som stadsplanechef ej längre tid att rita hus, särskilt eftersom han hade en mycket omfattande privatverksamhet som stadsplanerare i andra svenska städer från Helsingborg till Kiruna. Sista huset han ritade var 1909-1910 i Lärkstaden (kvarteret Sånglärkan - se bilden). Han stannade dock endast 2 år i huset som var hans eget och där han även hade sin praktik.

 

 

Husets ursprungliga standard »

Standarden i huset Kejsarkronan 13 varierades efter de tänkta hyresgästernas betalningsförmåga. Fyrorna fick t.ex. duschrum med gasvärme samt kammare eller köksalkov för jungfrun, emedan man i treorna fick nöja sig med plats för kökssoffan. Uppvärmningen skedde med kakelugnar och kaminer, fönstren var desamma som idag men då med innerfönstren lösa.

 

I början hade lägenheterna gasljus, i köket fanns vedspis och ett kompletterande litet gaskök. Trapphusen fick dock elljus och hissen på Norrtullsgatan 27 B, vilken också den är från 1905, fungerade alldeles utmärkt med sin ursprungliga motor ända fram till 1985 då den ersattes av ett hydralsystem. 

 

I huset fanns från början bl.a. ett hembageri, en matservering och en järnhandel. Den senare disponerade det stora förrådet under gården.

Bostadsrättsföreningens bildande »

Redan 1979 konstituerade vi Bostadsrättsföreningen Kejsarkronan 13. Ägaren, Trygg Hansa, sålde slutligen huset till Stockholms Stad för en symbolisk summa av en miljon kronor. I januari 1994 förvärvade föreningen byggnaden med tomträtt av Stockholms Stad och vår bostadsrättsförening kunde träda i
verklig funktion.

 

Renoveringar »

Vid saneringssamråden på 1970-talet vägrade husets boende att böja sig för Hyresgästföreningens och värdens olika diktat, som t.ex. att kakelugnarna skulle bort. Kakelugnarna kunde tack och lov räddas - läs mera i kolumnen till höger.

 

Bortsett från indragning av el i lägenheterna, lite ommålning och inredning av skyddsrum, stod huset helt oförändrat fram till den ombyggnad som Stockholms Fastighetskontor lät göra 1985, då även vatten- och avloppsstammar byttes ut. Huset var då i stort behov av renovering, vilket bilden till vänster delvis visar. Resultatet blev ett modernt hus i gammal stil.

 


De senaste åren har genomgripande renoveringar utförts i fastigheten. Dessa renoveringar har bl.a. inkluderat en omfattande genomgång 2004-2005 av trapphusen, tvättstugan, entréer och hisskorgar. Ett stort arbete lades ned på att undersöka gamla färglager på väggarna och sedan efterlikna dessa så långt som möjligt.  År 2005 genomfördes en renovering och ommålning av fastighetens yttertak. Resultatet av dessa ansträngningar har blivit mycket gott och föreningen har fått en hel del beröm från de boende såväl som från besökare. Se ytterligare renoveringsbilder >>

Råvinden byggdes om till vindsvåningar »

 

2010 beslutade föreningen på en extra föreningsstämma om att sälja vår attraktiva råvind för ombyggnad till vindsvåningar.

Råvinden såldes 2011 till byggherren Tribecagruppen AB som tillsammans med sin entreprenör RIMA Byggentreprenad AB byggde 2 st. fina lägenheter i fastigheten, 133 respektive 158 kvm BOA, vilka såldes under sommaren 2012.

Vindsvåningarna har en fantastisk utsikt över grönområden och takåsar, vilket framgår av bilden. Försäljningen av råvinden stärkte föreningens ekonomi och möjliggjorde amortering av föreningens lån samt gav utrymme för avgiftssänkningar för medlemmarna. Efter vindsbygget har fastigheten numera 21 bostäder.

 


Kakelugnarna räddades »

Samtliga lägenheter har kakelugnar och i vissa fall även öppen spis. Många lägenheter har ett flertal kakelugnar, vilka i de flesta fall är original sedan huset byggdes. Att kakelugnarna fortfarande finns kvar är dock endast ett resultat av de boendes engagemang och högljudda protester när ägarna försökte tvinga fram ett borttagande i samband med förestående renoveringar på 1970- och 1980-talet, innan bostadsrättsföreningen tog över huset.


Plan för Gamla Enskede 1907 »

Ovan arkitekt Per Olof Hallmans plan för Gamla Enskede 1907. Klicka på bilden för att få en större bild med högre upplösning.

Helgalunden Södermalm 1911 »

Hallman gjorde år 1911 en plan för Helgalunden på Södermalm, se ovan. Klicka på bilden för att få en större bild med högre upplösning.


Grevgatan 27 i Stockholm »

Arkitekt P. O. Hallman ritade fastigheten på Grevgatan 27 i Stockholm som en av de endast 12 hus han ritade, samtliga i Stockholm.


Kvarteret Orren i Stockholm »

Hallman ritade kvarteret Orren på Östermalm i Stockholm. Huset byggdes 1907-1908 och ligger på Jungfrugatan 44, Östermalmsgatan 84 samt Artellerigatan 67.


1983 - före renoveringen 1985 »

Hörnet Norrtullsgatan-Vidargatan som det såg ut 1983, före renoveringen av hela fastigheten 1985. Foto: Erik Langlet

Hemsida sedan 2001 »

BRF Kejsarkronan 13 har haft en hemsida på Internet sedan 2001, vilket har varit mycket uppskattat av de boende och inte minst av olika leverantörer och mäklare samt potentiella köpare i samband med försäljning av lägenheter i huset. Den nuvarande designen av hemsidan lanserades under våren 2006, som en modernisering i samband med en rad kompletteringar och uppdateringar. 

 

Producerad av: TBR Consulting AB

 

 

BRF Kejsarkronan 13 © 2006-2014 • Org.nr. 716416-6402 • info@kejsarkronan13.se • Vidargatan 1, NB • 113 27 Stockholm

Bostadsrättsföreningen 
Kejsarkronan 13

Här finner du fakta, information och bilder från vår BRF i Stockholm. Behöver du ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss i styrelsen.

DELA |